IBF Faluns replik på Falu-kurirens granskning

Vi vill inleda med att adressera föreningens ekonomi. Ja, fjolåret var ett ekonomiskt haveri och problematiken uppdagades för sent. Det är inget som går att ändra på utan styrelsens fokus är riktat mot adekvata åtgärder som löser problemen. Kostnadskostymen har anpassats och det pågår ett intensivt arbete för att öka intäkterna. Vi monitorerar situationen noggrant och känner trygghet i att vi är på väg mot en verksamhet i balans.

Försäljning av tillgångar, t.ex. en arena, är ett naturligt inslag i en sådan här process, men det är ingen nödvändighet för att klara ekonomin.

Bilden som målats upp av innebandy- och evenemangsarenan på Lugnet behöver förtydligas och även kompletteras med ett perspektiv som hittills lyst med sin frånvaro: de samhällsekonomiska vinsterna. Utan att beakta dessa blir det svårt att dra några slutsatser överhuvudtaget.

Satsningen på arenan har, enligt vår mening, varit en veritabel succé inte enbart för IBF Falun utan även för kommunen och skattebetalarna. Vi lyfter därför på hatten för de politiska krafter som såg detta och vågade supportera den offensiva satsning som gjordes där och då, d.v.s. för snart 20 år sedan. En av alla kommuners grundläggande uppgifter, vid sidan av att tillhandahålla samhällsservice, är att skapa förutsättningar för en positiv samhällsutveckling. I det avseendet är arenan på Lugnet ett sällsynt gott exempel.

Innan vi går in på de samhällsekonomiska aspekterna krävs ett förtydligande. IBF Falun och arenan är två separata juridiska personer och därför blir det direkt felaktigt att säga att ”det guldkantade avtalet gett krisande IBF Falun 28,3 miljoner”. Föreningen IBF Falun erhåller från kommunen årligen ett elitbidrag på 175 tusen kronor. Inget mer. Det är en relativt blygsam summa för ett ambassadörskap som tjänat staden väl. Värt att notera är att dessa 175 tusen kronor delas mellan dam- och herrlag. Övriga pengar avser arenan och är således direkt kopplade till den historiska affärsuppgörelsen mellan Falu kommun och Falu Innebandy arena AB. Arenan byggdes mot bakgrund av en generell brist på halltider inom kommunen och en idé från IBF Falun om att skapa en ny evenemangsarena. Med ett begränsat utrymme i den kommunala budgeten ankom det på IBF Falun, med en kommunal borgen i ryggen, att stå för investeringen. På kommunen landade att bistå med ett årligt driftsbidrag samt att hyra in sig i arenan. Allt för att affären skulle vara hållbar och fungera över tid. Hallbristen var som sagt ett faktum och kommunen hade sannolikt stått med driftskostnaderna ändå eftersom deras alternativ var att bygga en hall i egen regi. Där och då, alla nöjda.

Så till de samhällsekonomiska vinsterna. Vi talar då inte om IBF Faluns sportsliga framgångar, inte heller om den förening som människor känner tillhörighet med, stolthet över och identifierar sig med – utan snarare mer konkreta effekter. Ringarna på vattnet är många och i stor utsträckning gynnsamma för den kommunala ekonomin, skattebetalarna och varumärket Falun.

Några exempel:

• På SVT:s ranking över Sveriges bästa idrottsstad 2022 hamnade Falun på plats 6, endast slaget av Göteborg, Malmö, Umeå, Karlstad och Norrköping. IBF Faluns herrlag anges vara lokomotivet. Det är ett faktum som sätter Falun på kartan, och utan arenan hade framgångarna sannolikt uteblivit.

• Satsningen på arenan har stärkt idrotten i allmänhet. Fler halltider har tillkommit, barn och unga har möjlighet att träna på bättre tider, event och konserter kan genomföras utan att tränga bort all idrott på Lugnet osv.

• IBF Faluns cuper och innebandyskolor har, tack vare satsningen på arenan och de sportsliga framgångarna, blivit omåttligt populära. Med dessa följer en turism som injicerar omsättning i stadens hotell-, restaurang- och butiksnäringar. Även detta gynnar kommunen och skattebetalarna. Detta är årligt återkommande event, vilket ger en viktig långsiktighet för alla inblandade parter.

• Stadens innebandyprofilering har stärkt gymnasiernas position nationellt och de innebandyprofiler som gymnasierna erbjuder har växt sig starkare tack vare arenan. En bättre miljö lockar fler elever, så enkelt är det. Gymnasieelever vallfärdar till Falun för att ta del av den unika miljön. Det ger inte enbart extra skolpeng och arbetstillfällen utan också nya skattebetalare då många elever fortsätter sina liv i Falun efter avslutade studier.

Den kanske tyngsta samhällsekonomiska vinsten återfinns emellertid på annat håll. Föreningens samhällsprojekt ”Alla På Plan” är ett värdegrundsbaserat initiativ där spelarna i IBF Falun möter barn och ungdomar i skolmiljön. Vi tror att regelbunden interaktion med goda förebilder kan göra skillnad i en tid där barn växer upp i ett allt hårdare samhällsklimat. Kan vi förebygga otrygghet och utanförskap i skolan är mycket vunnet, och den stora vinnaren är samhället. De sociala problemen som följer av en misslyckad skolgång är betydande. Kostnaderna likaså. IBF Falun ska fungera som ett preventivt verktyg i den här frågan.

Projektet är idag utrullat på sex grundskolor och ytterligare två ansluter inom kort. Projektet är en konsekvens av föreningens sportsliga framgångar, vilka i sin tur går att koppla till byggnationen av arenan. Ibland kan politiskt mod generera avkastning från oväntat håll och i oväntad form.

Det finns alltid två sidor av samma mynt och nu har vi redogjort för den sida som hittills inte belysts. Med detta som grund är det vår fasta övertygelse att arenan på Lugnet tjänat kommunen, invånarna i Falun och föreningslivet väl.